Historia

old

Folkare MK bildades redan 1937 men först 1948 fick man ”ett hem” då speedwaybanan invigdes i Nordanö, närmare bestämt den 17 oktober. De första åren hade man egna förare och lag i seriespeedwayen. Vid ett flertal tillfällen kördes också SM-kval på Nordanö med storpublik. Trots att man stundtals hade löften som Valter Persson och Göte Nordin i sina led, stod man snart utan lag. -Valter Persson satsade på långbana (1000-meter) där han bl.a blev tvåa på EM, medan Göte Nordin fortsatte sin speedwaykarriär i bl.a Kaparna och Smederna och krönte karriären med två VM-brons. Under dessa ”magra” år hade Folkare MK sina största publiksucceér med SM-kvalen eller Championronderna som de också kallades och mötet Vargarna-Wembley (1952). 5-6000 åskådare var inga ovanligheter på den tiden. Championronden 1955 blev oförglömlig. Nya stjärnskottet Ove Fundin skulle kvala på Nordanö för andra året i rad, nu mot bl.a Vargstjärnorna Stig Pramberg och Dan Forsberg. Dessa tre toppade helt följdriktigt kvalet, men för publiken hade man även fått dit mr. speedway himself, Varg Olle Nygren för s.k. rövarheat efteråt. Den gamle (VargOlle) mot den nye (Fundin) var frågan, men när kolstybben lagt sig var det Danne Forsberg som ståtade med ett banrekord som sedan visade sig vara helt oslagbart. (Man införde nytt banrekord när startplattan i betong avskaffades).

Bristen på speedwayförare i Sverige i allmänhet och i Folkare i synnerhet efter den stora speedwayboomen i slutet av 40-talet lämnade inte skåningen Otto Walden någon ro. Han började med lätt speedway på Nordanö, d.v.s. att man åkte på Guld- och Silverpilar. Otto var även den som satte fart på juniorspeedwayen i Sverige liksom en div. 2-serie. I dessa sammanhang gjorde Folkare reentre i 500-speedwayen med bl.a. Sven-Erik ”Stormarn” Andersson och Sören Sjösten. Strax hade man även ”lurat över” crossåkaren Agnar Stenlund till vänsterbensläparna.

1958 deltog man med ett lag i div.2 och även samma höst arrangerades den första JSM-finalen på Nordanö. Svensk Juniormästare blev Agnar Stenlund!

Även 1959 kördes JSM-finalen på Nordanö och nu var det Sören Sjöstens tur att bli Juniormästare. Dagen efter (Söndag upphöjdes Sören och Agnar till A-förare och ställde upp i seniorernas SM-kval. (På den tiden var JSM bara för B-förare och SM för A-förare, oavsett ålder) Sören kom fyra och Agnar var på vippen att kvala in till SM-finalen även han! -Men därmed var juniorerna upptäckta! Nu började en närmare 40-årig jakt på plantskolan Folkare MK:s talanger. Sören värvades till Vargarna och Agnar till Getingarna. Hur det gick? Agnar blev en av världens bästa 1000-metersåkare och Sören inledde efter ett år en proffskarriär i Belle Vue Aces (Manchester) som varade i 17 år.

1960 satsade man så friskt med nya talanger. Åter kom Svenska juniormästaren från Folkare, nu hette han Willard Thomsson och på bronsplats fick man in Kurre Westlund. (Sedemera isracingkung).

1961 tog Wille Thomsson sitt andra raka JSM-guld och nu knep Hasse Utterström silvret.

1962 blev det inget JSM-guld men Uttern tog ånyo silver och Westlundbrodern Thord knep bronset.

1963 var det åter dags för guld då Bengt Ederlöv tog Folkares femte (och senaste) JSM-titel.(Ederlöv var en supertalang från Norrland som tyvärr inte kunde fortsätta p.g.a. långa resor). Av ovan nämda förare hamnade Wille och Kurre i Monarkerna. I fortsättningen hann förarna knappt kvalificera sig för JSM-final innan ”storklubbarna” var framme.

1962 var Hasse ”Manolito” Holmkvist kvalificerad och storfavorit till JSM-finalen, men blev uppklassad till A-förare och fick inte deltaga. Hasse hamnade via Taxarna i Vargarna och Oxford i England.

1966 blev Janne ”Lillis” Holmkvist bronsmedaljör för att omgående hamna i Indianerna.

1969 hade en friskt satsande styrelse satsat på ett homecoming year med både Sören Sjösten och Hasse Holmkvist i laget med förhoppning att gå upp i högsta serien, men man fick ge sig med en enda lagpoäng i sluttabellen och åter försvann stjärnorna till penningstinna storklubbar. Ändå framstår 1969 som Masarnas största år sportsligt genom tiderna. I en direktsänd VM-final på anrika Wembley kunde vi i TV se våra Masar komma på tredje (Sören) och fjärde (Hasse) plats efter Nya Zeelands superstars Ivan Mauger och Barry Briggs!!! Då hade Masarna redan flyttat över sin verksamhet till Avestavallen.

1970 blev Christer Sjösten tvåa efter Tommy Jansson för att omgående via Smederna och Lindarna hamna i Bysarna tillsammans med storebror Sören. I England körde Chrille för Pool. Tyvärr kom Chrilles genombrott ett år för sent för Masarna som man numera hette.

Efter Sjösten/Holmkvistepoken var det dags för nästa generation att ta vid. Uttern var kvar av det gamla gardet men nya namn som Kjell ”Sillen” Bergström, Dirk van der Voet, ”Skalle” Kvarnström och Thord ”Breddan” Löwdin, (av vilka ”Breddan” tog brons 74 och silver 75 i JSM-finalerna) var stommen i Masarnas lag under hela 70-talet och med sponsorer lyckades man hålla dessa kvar i klubben.

1979! Invigning av den nya anläggningen i Brovallen. Till detta år hade bröderna Sjösten återvänt från Bysarna (regerande svenska parmästare) och även Tommy Steen från Lindesberg ingick i truppen liksom ”Lillis” Holmkvist, som gjort comeback efter en långvarig skada. Publikmässigt blev det en succé, men rent sportsligt hade åter förhoppningarna om högsta serien grusats. Tyvärr drabbades Masarna av ännu en oerhörd jobspost då Christer Sjösten omkom efter en speedwayolycka i Australien i november.

Kommande år blev kämpiga men trots avsaknaden av 80-bana i början fortsatte rekryteringen av förare direkt på 500-hojar med namn som Jimmy Utterström och Anders ”Ante” Conde. Kent Rickardsson och Lasse Carlsson hade kört en del 80 (50 på den tiden) på andra banor så de hade fått en viss skolning innan ”stor hoj”. -Dock! I och med tillkomsten av 80-banan återtog Masarna sin roll som plantskola av speedwaytalanger. Redan första kullen innehöll sådana talanger som Tony Rickardsson(!) och Raymond Smedh. Nu var den s.k. andra generationen i full gång. Jimmy var son till Hasse Utterström, Lasse var son till Anders Carlsson, Kent och Tony var söner till crosslegenden Stig Rickardsson och Raymond var son till T.T Leif och sonson till Bertil Smedh, TT-, backe- och speedwayförare på 30-talet.

Från plantskola till elitserien

1994 nådde Masarnas ”80-lag” sina hittills största framgångar.Laget med Andreas Bergström, Niklas och Joakim Aspgren, Patrik Björk och Dennis Blom blev Riksmästare. Individuellt tog Andreas Bergström Masarnas (hittills) enda guld i 80cc RM.Andreas, Niklas, Joakim och Patrik åkte i 80-landslaget.

Nu startade en satsning på att behålla hela laget och matcha fram det till ett topplag och Hans-Erik Andersson engagerades som lagledare.

1996 gick laget till allsvenskan och gjorde framför allt fina bortamatcher men orutinen och publikförväntningarna gjorde att man ej stod pall i hemmamatcherna. Vargarna till elitserien.

1997 syntes allt stå mellan Kaparna och Masarna som återigen stötte ihop i allsvenskan. Masarna vann en rysare i Göteborg med 50-46, men snubblade ånyo på mållinjen genom förlust hemma mot Kaparna med samma siffror, men nu höll ungdomarna bättre för trycket, denna gång var det etablerade åkare som inte nådde 100 %.

1998 slutligen åkte man en ”rak” division 1 serie, d.v.s. seriesegraren till elitserien! Nedflyttade Svelux väntade i Målilla i seriepremiären, ett mer än lovligt skade- och otursdrabbat Masarna gjorde en heroisk insats men förlorade knappt. Nu gällde bara en sak: Vinna resten! Segrarna radades upp mot mer eller mindre bra motstånd, allt hängde på de tre sista matcherna: Filbyterna borta, Svelux hemma och Karlstad borta! Janne Andersen, Masarnas ankare sedan många år hade till detta år fått sällskap av sin lillebror, Grand Prix föraren Brian. När så Janne skadade sig på slutet hoppade Miroslaw Kowalik in på ett mycket förtjänstfullt sätt. Filbyterna borta i regnet gick oväntat lätt. Så kom då seriefinalen mot Svelux hemma inför nästan 1600 åskådare. Efter en fantastisk laginsats stod Masarna som segrare, elitserien nästa? Stopp och belägg. Masarna hade inte slagit Karlstad borta på de senaste 8 försöken, och Svelux hade bara mäktat med oavgjort i Karlstad. Ett stort uppbåd Masfans stöttade laget i denna nervmatch. Ställningen var oavgjord när nästan halva matchen hade körts, men sedan började Masarnas bredare trupp att fälla avgörandet. Till nomineringsheaten var saken klar, Masarna, Folkare MK, var i elitserien nästan på dagen 50 år efter att den första dirttrack/speedwaytävlingen kördes på Nordanö. Det var karnevalsstämning på Kalvholmens speedwaybana i Karlstad, och det var Masar från Avesta som stod för stämningen.

Masarnas speedwayskola som producerar alla dessa talanger har varit en förutsättning för att Masarna nu har nått elitserien. Speedwayskolan har fått fram landslagsmän som har representerat Sverige på senare år i 80 cc, te.x. Lasse Carlsson (även jun.landsl.), Roger Sundberg, Johan Liljegren, Joakim Aspgren, Niklas Aspgren (även jun.landsl.), Andreas Bergström (även jun.landsl) samt senast Eric Andersson som gjorde rekordtidig debut -97, blott 12 år gammal. (Blir Antonio Lindbäck nästa?)

Masarnas debut i speedwaysocieteten, Succé!

Efter 50 år var det 1999 äntligen dags för Masarna att tillhöra eliten i svensk speedway, Elitserien.

Inför debuten hade tipsen om Masarnas möjligheter varierat mellan topp-5lag till nedflyttningslag (Eskilstunakuriren).
Inledningen såg svår ut på förhand: Västervik och Vargarna borta, följt av Rospiggarna hemma.

Premiären mot tippade topplaget Västervik slutade med förlust med 51-45, dock med mersmak efter diverse maskinproblem. Tungt tyckte de flesta när poäng så väl hade behövts inför mötena med guldkandidaterna Vargarna och ”Piggarna”.

Vargarna borta klassade de flesta lagledare som årets svåraste match, dock inte ”Pruppen” som p.g.a. bristande elitserierutin förmodligen inte visste bättre.

”Vi vinner med 49-47” deklarerade ”Pruppen” frankt.

Naturligtvis fick han fel. –Det blev 51-45 ! –Skräll i speedwaysverige. Vargarna hade ju utklassat regerande mästarna Valsarna i premiären och var största guldfavoriten. Otursgubben från premiären, Miroslaw Kowalik, tappade bara två poäng på 6 heat och var tillsammans med Tony Rickardsson den store hjälten, men ”spöar” man Vargarna borta gör hela laget en strålande insats.

Till hemmapremiären den 25 maj mot Rospiggarna hade nu hela 2500 förväntansfulla åskådare trotsat 4 gradig ”värme” och sökt sig till Brovallen.
Detta blev den första i raden av rysare som skulle gastkrama publiken under året.
Inför det 16:e och sista heatet ledde Rospiggarna med 2 poäng, men via en 5-1:a av paret Tony Rickardsson och Toni Kasper vann Masarna hemmapremiären i elitserien.

Nästa uppgift var ännu en smålandsresa för möte mot Vetlanda. Siffrorna blev som i premiären (Västervik) 51-45, men denna gång i Masfavör. Återigen visade de ”tunga” namnen (Rickardsson, Kasper, Andersen och Kowalik) vägen, kompletterade av Peter Karlsson. (7+2)

Den 1:a juni var det åter dags för hemmamatch, nu mot Kumlaindianerna. Återigen en av dessa rysare, som naturligtvis inte avgjordes förrän i det allra sista heatet. Tony Rickardsson tog ”fullt” och en viss Leigh Adams poängbäst i Indianerna med 14 pinnar.

Veckan efter bar det av till Göteborg för bortamatch mot Kaparna, som haft en hel del ”oflyt” i inledningen av serien. Detta, i kombination med Masarnas segerflyt antydde att resultatet bara kunde bli ett? – och visst, nykomlingen Masarna vann sin femte raka seger, men åter efter en formidabel rysare. 49-47 skrevs resultatet i Masfavör. Firma Tony & Tony var stora hjältar tillsammans med Brian Andersen. Återigen fin bortamatch av Peter Karlsson (7+2)

15.e juni kom regerande mästarna Valsarna på besök. Efter en trevande inledning tycktes värmlänningarna ha fått fart på hjulen och nu skulle väl en ny rysare äga rum?
Men nej! Sam Ermolenko inledde visserligen i gamla världsmästartakter med tre raka heatsegrar, men Grand Prixförarna Stefan Dannö och Mikael Karlsson stod inte alls att känna igen denna afton, och när sedan kvällens hjälte Miroslaw Kowalik lotsade fram Mattias Karlsson till en bejublad 5-1:a mot självaste Sam Ermolenko var segern klar. Med överraskande stora siffrorna 55-41 vann Masarna sin sjätte raka seger. Rickardsson, Kowalik och Kasper tappade blott en poäng var.

Nå`n gång måste varje segersvit brytas, och Masarnas bröts något ofint, just runt Masrikets nationalhelg midsommar. Den 22 juni fick man avvara Miroslaw Kowalik( nat. Mästerskap)och elitseriedebutanterna hade ännu inte fått upp elitserietempot på bortaplan och Masarna fick inkassera sin andra elitserieförlust mot Örnarna som vann med 50-46 i Mariestad.
En vecka senare skulle det vara dags för nästa?

Suveräna och obesegrade ledarlaget Smederna från Eskilstuna kom på besök.
Hela speedway Sverige (utanför Sörmland) hoppades på Masseger för att rädda lite av spänningen i elitserien, annars kunde man skicka gulden till Eskilstuna redan i juni.
Mer än 4000 personer (nytt elitserierekord) hade kommit till Brovallen för denna match.
Och visst blev det en MATCH! Återigen var ställningen underläge med två poäng inför sista heatet. För masarna körde Tony Rickardsson och Brian Andersen. Smederna(anförda av exvärldsmästaren Billy Hamill) såg ut att ha greppet in i första böj, men ut, i 5-1 ledning kom Tony och Brian. Publikvrålet just då, och under resten av heatet, måste ha hörts ända till Eskilstuna! Nu var publiksuccén i full gång. En lavin som inte kunde stoppas.

Stärkta av denna seger reste Masarna den 6 juni till Visby för möte med Bysarna.
Varningsfingrar höjdes för gotlänningarnas erkänt svårkörda bana på Galgberget, något som det skulle visa sig finnas fog för.
Bysarna var ett segrarlag i 15 heat och 3 varv, men på något overkligt sätt lyckades Brian Andersen ta sig förbi och bärga segern åt Masarna. Återigen 49-47 i Masfavör.

Nu vände serien och den gamla sanningen att Gotlänningar är mycket tamare på fastlandet än på ön besannades. Trots ”skitväder” hade hela 3400 personer kommit till speedwayovalen i Brovallen. Efter det tolfte heatet tilltog regnet och matchen bröts. Lika bra det för Masarna ledde med 50-22 och det var ”spel mot ett mål” Siffrorna blev slutresultat.

Viktigare uppgifter väntade!
Smederna hade nu slickat såren efter den oväntade (för dem) förlusten i Masriket och ruvade på en gruvlig revansch på hemmaarenan i Eskilstuna.
Underskattning var ordet för förlusten i Avesta och en lokal reporter/speedwayexpert hade t.o.m. lovat att putsa Masarnas släpskor för detta tilltag. (Ett uppdrag han utförde med heder)
C.a. 2000 Massupportrar (enligt Eskilstunapolisen) hade vallfärdat till Eskilstuna den 27 juli för att stödja de sina. (Detta hjälpte Eskilstuna att ”ta” publikrekordet från Avesta, 5187pers)
Nu blev det ingen match! Masarna tog tag i matchen från början och formligen krossade Smederna med 58-38. Kanonmatch av hela laget och mycket glädjande 7 resp. 6 poäng av Andreas Bergström och Niklas Aspgren.

MASARNA LEDDE ELITSERIEN!!!!!!

Dags så för revansch mot Örnarna Tony Kasper hade skadats i Grand Prix så ”Pruppen” körde ”riders”. Tony Rickardsson körde fullt igen (18). Återigen fina insatser av Andreas Bergström (7), Mattias Karlsson (6) och Niklas Aspgren(5).
Masseger med 52-44. Publik: 4380!

10 augusti. Toppmöte i Hagfors. Matchen blev oerhört spännande och dramatisk.
Toni Kasper ställde upp trots svåra smärtor. Däremot skadades Brian Andersen i en våldsam krasch i sitt andra heat. Återigen strålande insatser av Andreas Bergström (6+3) och Niklas Aspgren (8) samt av Peter Karlsson i två mycket viktiga lägen. Giganterna var dock Tony Rickardsson och Tony Kasper som gick ut i sista heatet och via en 5-1:a kvitterade Valsarnas fyrapoängsledning till slutresultatet 48-48. Det nya publikrekordet på Tallhult skrevs till 3858 åskådare, där ett fyrsiffrigt antal Massupportrar som vanligt hjälpte till att sätta färg (b.l.a. de riksbekanta gula perukerna) på denna fantastiska tillställning.

Masarna-Kaparna, publikrekordet åter till Dalom. – 5210 åskådare!
Denna rekordpublik fick se en ny rysare. Masarna såg ut att skaffa sig en betryggande ledning en bit in i matchen, men via taktiska toppningar jämnade Kaparna ut tillställningen.Återigen var det firma Tony & Tony som avgjorde i det allra sista heatet. Stort genombrott dessutom för Mattias Karlsson som körde in hela elva (11) poäng.

Den 24 augusti kom den tredje (borta) förlusten för Masarna. Detta skedde i mötet med Indianerna på Kumlalagets långa och svårkörda bana i Sannahed.
Alla ”ungtuppar” hade stora svårigheter med farten på denna långa bana.
Dock blev det en jämn fight tack vare Masarnas Grand Prixförare Tony Rickardsson (15) Tony Kasper (13) och Brian Andersen (10) och segersiffrorna minsta tänkbara 49-47.
Återigen en eloge från arrangörerna till Masarnas underbara supporters som vanligt hjälpte till att sätta färg och ljud på tillställningen.

Ett formsvagt Vetlanda tippades inte bli något större hot mot Masarna i mötet i Avesta den sista augusti och blev så inte heller. Gedigna insatser från hela laget (jojo, kraven har ökat) men återigen extra plus för Mattias Karlsson (10+2)
Segersiffrorna skrevs till 57-39 !

Serieledningen ”rök” i Hallstavik efter en ny rysare.
Masar i massor invaderade Hallstavik den 14 september och hjälpte till att sätta publikrekord i Orionparken med 4400 åskådare.
Matchen blev, som de flesta Masmatcher plägar bli, en enda lång rysare. Denna gång hade dock inte Masarna marginalerna på sin sida utan förlorade matchen ( och serieledningen) med endast 48-47. Man var ett ynka stopp från oavgjort
Torbjörn Harrysson & Co i ”Pigglägret” utgjöt sin förtjusning över massupportrarnas underbara inramning av matchen.

21 september. Masarna – Vargarna 61 – 35 !
Den stora publiken, 4258, kunde konstatera att inget, absolut ingenting återstod av glansen kring årets stora favorit till elitserieguldet.
Hos hemmalaget Masarna tycktes däremot all motivation finnas kvar trots den sena tiden på året. Utmärkta insatser av samtliga förare med plus för Andreas Bergström (9+1) och Niklas Aspgren (7+2)

Säsongsavslutning med en nykorad VÄRLDSMÄSTARE.
Tävlingen var en formsak. Masarna förnedrade ett mycket ihåligt Västervik, 69 – 27.
Rekordpubliken Femtusentvåhundraåttiofem ( 5285 ) hade kommit för att hylla nykorade:
FÖRSVARANDE , TREFALDIGE VÄRLDSMÄSTAREN TONY RICKARDSSON.
Vädret var uselt, men vad gör det när vi har Sveriges i särklass bästa publik.

Efter matchen åkte laget i kortege genom Avesta för att avsluta i Hyttan med en hejdundrande avslutningsfest. Ett jättefyrverkeri brändes efter det att sista heatet var färdigt och ett nytt gigantiskt fyrverkeri stod att beskåda vid Masarnas ankomst till Hyttan där avslutningsfesten varade natten lång. Den natten ledde Masarna elitserien, för Valsarna hade fått skjuta upp sin avslutningsmatch mot Vargarna. Den kördes dock dagen efter, där Valsarna säkrade guldet.

Masarna blev bragdaktigt silvermedaljörer redan debutåret i elitserien.

Valsarna var bäst, Masarna var hetast och Rospiggarna fick brons.

Dessutom: Tony Rickardsson Svensk mästare ! Igen !

På höstkanten kom det som så många hade väntat på, för första gången på många, många år valde Bragdjuryn att tilldela motorsporten ett Bragdguld. Den största idrottsbragden 1999 tilldelades mycket riktigt Tony Rickardsson för hans heroiska insats i GP-serien där han från ett slaget läge kom tillbaka och i sista deltävlingen i Vojens säkrade sitt andra raka VM-GULD.

2000 – Vägen till Guld

Styrkta av framgången från debutsäsongen i elitserien var ”Going for gold” Masarnas motto år 2000. Nytt för säsongen var att slutspel infördes i elitserien. Målsättningen för många av lagen inklusive Masarna var att höra till ett av tre slutspelslag. Vidare infördes dubbelmöten med bonus poäng. Farmning infördes och detta år samarbetade Masarna med Filbyterna från Linköping. Masarna hade därför tillgång till Filbyternas samtliga förare och dessutom fick Masarnas s.k ungtuppar tillfälle att köra i Allsvenskan. Av Masarnas etablerade förare skrevs Brian Andersen i farmarlaget.

Innan säsongsstarten var Masarna inbjudna till Eskilstuna när Billy Hamill hade sitt 10-års race. Då Brian Andersen var skadad blixtinkallades Örnarnas Niklas Klingberg. Faktum var att Masarna ställde upp med ett helsvenskt lag bestående av Tony Rickardsson, Mattias Karlsson, Niklas Klingberg, Niklas Aspgren, Peter I Karlsson, Andreas Bergström och Joakim Aspgren. Dessa ställdes mot Mark Loram, Dalle Andersson, Paul Hurry, John Cook, Billy Hamill, Niklas Gallon och Rickard Sedelius. På pappret kanske en fördel för hemmalaget. Men i speedway kan allt hända. Masarna gjorde en strong insats och vann matchen med 54 poäng mot hemmalagets 42. Tony och Klinga körde fullt och Mattias passade på att besegra festföremålet Hamill två gånger. En lyckad generalrepetition men inledningen av elitserien blev tuff.

Masarna började borta mot Rospiggarna. Rospiggarna som inte förlorat någon hemmamatch på flera säsonger. Det skulle visa sig att Rospiggarna första förlust på hemmaplan skulle dröja till sista hemmamatchen för säsongen 2000. Rospiggarna vann alltså premiären med 51 mot Masarnas 45. Masarna fick inte den revansch man hoppats på efter fjolårets snöpliga 48-47. Matchen var jämn men Piggarna vann p.g.a 4-2 i heat 12 och 5-1 i heat 14. Annars började matchen med banrekord av Tony Rickardsson. Ett rekord som Masarnas nyförvärv Leigh Adams slog i heat 8. Eftersom Brian var skadad hade ex. världsmästaren Gary Havelock farmats in från Filbyterna. Han tog 8+1 poäng och gjorde en klart godkänd debut i masvästen. Masarnas poäng: Tony Rickardsson 12+1 (5), Peter I Karlsson 2+1 (4), Tony Kasper 4 (5), Gary Havelock 8+1 (5), Leigh Adams 12 (5), Niklas Aspgren 4 (4), Andreas Bergström 3+2 (4). Publik: 3050.

”En tung förlust” löd rubriken på Masarnas nyhetssida den 10:e maj, dan efter hemmapremiären och förlust mot Rospiggarna. 4800 hade sökt sig till Sjöstensvallen denna soliga vårkväll. Masarna startade matchen med 5-1 följt av 4-2 men jublet kom av sig då Rospiggarna i följande heat tog 5-1,4-2 och 5-1 och behöll ledningen matchen igenom. Mycket gick snett denna kväll kedjebrott, konstiga snurrningar och kast. Johan Eriksson var redan säker vad beträffar den ena laget i elitseriefinalen och i matchkommentaren skrev han ”Rospiggarna är och blir ett enormt svårslaget lag i årets serie och jag utnämner härmed Rospiggarna som ett av final lagen när hösten gör sig påmind”. Masarnas poäng: Tony Rickardsson 12+2 (6), Mattias Karlsson 4+1 (4), Brian Andersen 7+1(5), Gary Havelock 3+1 (4), Leigh Adams 10 (5), Niklas Aspgren 4 (4), Peter I Karlsson 4+1(4).

I nästa omgång stod Smederna för motståndet. Masarna började på hemmaplan och fick en bra start med 4-2 följt av 5-1. Denna kväll var Smeden John Cook på åkhumör och delaktig i 4-2 i heat 3 och 5-1 i heat 5 varför matchen blev olidligt spännade. Inför heat 16 var ställningen 45-45 och Masarna hade dittills obesegrade Tony Rickardsson och Leigh Adams på startlinjen. Visserligen var Tony först över mållinjen men då Leigh blev poänglös skrevs slutsiffrorna till 48-48. Masarnas första poäng i serien men nu var placeringen i tabellen så långt från slutspel man kan komma. Masarnas poäng: Tony R 14+1 (5), Niklas 2 (4), Tony K 8+1 (5), Brian 3+1 (5), Leigh 12 (5), Joakim 4+2 (4), Andreas 5 (4). Publik 3855.

Så här skrev Johan Eriksson på Masarnas hemsida efter returen på Snälltorpet i Eskilstuna:”Vilken match, den hade egentligen allt en match ska ha. Otur, tur, ilska, nervositet, glädje, fint väder och mycket publik. Masarna skulle köra borta mot Smederna, men borta mot Smederna har blivit som en liten hemma match bana för oss masar. Återigen en stor skara masar som kommit för att hjälpa sitt lag mot årets första seger. Visst var det fler masar där i fjol men då ska man också tänka på att det var semestertider. Publiken som kom för att se Smederna-Masarna (4176 personer) fick som sagt var se en match som i stort sett innehöll allt. Det första heatet speglade på något sätt matchen till en början, Mattias Karlsson startade allra snabbast med att redan innan tejpen gått upp sticka. Det resulterade i att målsnöret surrade in sig i Rickardssons bakhjul vilket i sin tur resulterade i att Tonys cykel stannade efter omstarten. Tony var lätt upprörd över att inte domaren haft lite mer överseende då han åkte in till depån före omstarten för att plocka bort tejpen ur bakhjulet. Hur som helst, 5-1 i första heatet följdes av 4-2 i det andra för Smederna. Nu såg det tyvärr riktigt mörkt ut för våra masar. Visst kan man komma tillbaka, men att redan efter två heat ligga under med 6 poäng i en sådan pass viktig match är ju ingen drömöppning precis. Men då glömde vi bort att vi har Leigh ”The King of Eskilstuna” Adams. Som han körde denna kvällen, han satte banrekord, han utklassade alla sina motståndare och han hyllades efter matchen mycket riktigt av sina lagkamrater. Hela matchen kom att bli en kamp mellan Masarnas Tony Rickardsson, Leigh Adams, Tony Kasper och Gary Havelock mot Smederna. Jag låter kanske lite hård men våra ungtuppar måste nog börja ta lite mer poäng för så här bra kan vi inte kräva att våra toppar ska köra varje gång. Matchen leddes av Smederna fram till heat 9 där Tony och Mattias lyckades köra in en 4-2 mot Hamill och Dalle. Äntligen var Masarna i kapp men det varade bara i ett heat. För i det 11 heatet tog Dalle och Sedelius, som för övrigt körde otroligt bra med 7+3 poäng, en 5-1:a mot Bergström och Aspgren. Masarna var återigen fyra pinnar bakom och inte blev det ljusare när Cook och Hamill fyllde på med en 4-2 mot Kasper och Mattias i det 12 heatet. Pruppen toppade för andra gången upp laget, in med Leigh istället för Gary i hop med Tony R mot Zorro och Nicholls. En femetta behövdes och inkasserades också, nu skiljde bara två poäng. I det sista ordinarie heatet skulle så Kasper och Leigh möta Loram och Hamill. Före heatet sade Masarnas speaker (Håkan Bängs) att detta heatet kunde sluta med allt ifrån 5-1 till 1-5. Men vi skulle nog vara nöjda med 3-3 tillade han. De våra flög runt banan och Kasper vann före Leigh, vi hade gjort det som inte någon egentligen trodde på, tagit en femetta på Loram, Hamill. För första gången under matchen var Masarna i ledning. När sedan Nicholls i första nomineringsheatet föll för att uteslutas så var det i det stora hela över. För inte skulle väl Cook besegra både Havelock och Rickardsson. Nej, Tony vann överlägset med Cooken på andra plats. Masarna hade ökat ledningen till 4 poäng inför det absolut sista heatet för kvällen. Leigh Adams, Tony Kasper, Billy Hamill och Mark Loram. För att Smederna skulle få till en säråkning krävdes en femetta från deras sida. Men ”the king of Eskilstuna” var idag omutlig. Han rundade allihopa från ytterbanan och vann heatet ohotad före Hamill, Loram och Kasper. Masarnas första seger för i år var ett faktum. Segern tillskriver vi Leigh Adams som visade vägen genom att ta helt unika 17+1 poäng”. Säsongens första seger och början på något som till hösten skulle bli stort, riktigt stort. Förutom det som hände på banan kan nämnas att Smederna fick införskaffa en ny depåtelefon eftersom den gamla inte höll för den reaktion som kan bli följden av konstiga domslut. I samarbete med Radio Avesta sändes matchen i Avesta Närradio. Resterande bortamatcherna under säsongen sändes på Radio Avesta med Johan Eriksson och Håkan Bängs som uppskattade programledare. Masarnas poäng: Tony R 11+1 (5), Mattias 1 (3), Tony K 11+2 (6), Gary 6 (4), Leigh 17+1 (6), Andreas 1 (4), Niklas 3 (5).

Nästa anhalt var Norrköping och möte med Vargarna. En märklig match som visade på en del av tjusningen med speedway. Till denna match farmades förutom Brian och Gary även f.d vargen Benny Olsson in från Filbyterna I heat 2,3 och 5 tog Masarna 5-1 och efter 7 heat var Masarna i ledning med 14 poäng. I heat 9 gjorde Vargarna en toppning och Jimmy Nilsen tog tillsammans med Peter Nahlin 5-1 mot Rickardsson och Mattias Karlsson. I heat 12 toppade man med Jason Crump tillsammans med Jimmy Nilsen med resultatet 4-2 mot Brian och Mattias. I heat 14 tog Nilsen & Crump 5-1 mot Brian & Leigh. 14 poängs ledning hade krymt till sex poäng. 4-2 för Vargarna i första nomineringsheatet och Vargarna hade chans till oavgjort. Heat 16 Crump & Nilsen mot Rickardsson & Havelock slutar 5-1 och vi kunde konstatera att ibland kan en tillsynes stor ledning försvinna. En optimist på hemsidan konstaterade att en poäng är i alla fall mer än noll. Poängvinnare i Vargarna var utan tvekan Jimmy Nilsen med 16+2 på sex heat. Masarnas poäng: Tony R 10 (5), Mattias 1+1 (4), Brian 8 (5), Gary 8+2 (5), Leigh 9 (5), Peter 8+1 (4), Benny Olsson 4+3 (4). Publik 2861.

Inför returen i Brovallen var Vargarna försvagade då Jason Crump blev skadad under GP i Linköping . Ett GP som Crump trots svårar smärtor vann och Tony Rickardsson i storform något förvånande och efter många turer uteslöts i finalen. Mattias Karlsson som i inledningen av säsongen gjort flera bra matcher och verkligen var på gång hade skadat sig i en tävling under veckan. Masarna tog redan från början ett rejält grepp om tillställningen, var totalt överlägsna och vann med förkrossande 65-39. Tony & Leigh körde fullt, Gary tappade en poäng, Kasper två och de s.k ungtupparna öste in poäng. Jimmy Nilsen som haft en så lyckad afton föregående vecka hade en hel svart kväll med raden (SSFT/T1) varav de enda poängen var i ett 5-1 heat. Masarnas poäng: Tony R 13+2 (5), Gary 11+3 (5), Tony K 13 (5), Peter 3+1 (4), Leigh 15 (5), Benny 6+1 (4), Niklas 4+2 (4). Publik 3888.

13 juni var det dags för Örnarna att komma på besök. Tony och Gary inledde med en femetta och innan kvällen var slut hade Masarna tagit 59 poäng och en klar seger. Bäste mas var förstås Tony med denna gång med efternamnet Kasper. Masarnas poäng: Tony R 11 (5), Gary 8+2 (5), Tony K 14 (5), Peter 5+3 (4), Leigh 12 (5), Benny 5 (4), Niklas 4+1 (4). Publik 2823.

Efter returen i Mariestad skrev Johan följande på hemsidan:”Masarna tog ännu en seger i jakten på slutspelet. Maslaget har nu 6 raka matcher utan förlust och vi som var i Mariestad fick verkligen se ett laddat maslag ta sig an Örnarna. Tony Rickardsson var utan att överdriva helt överlägsen, Kasper fortsätter att övertyga, Adams trummar på, Karlsson fortsätter att ta viktiga poäng i rätt lägen, Aspgren visade en magnifik kämpaglöd och Eric Andersson fick så debutera vilket han gjorde på ett mycket förnämligt sätt. Brian tog 7+1 poäng vilket var helt godkänt och ett steg i rätt riktning. Fundera lite kan man dock göra, han ersatte en formstark Havelock men vi förringar absolut inte hans insats utan tvärtom vi tar det som ett tecken på att formen är i antågande. Masarna som lag var på strålande åkhumör och all publik denna varma sommarkväll fick verkligen valuta för inträdespengarna. Publiksiffran uppgick till 1341 personer vilket inte var vad arrangörerna hoppats på, men de ska vara glada att det var så många Masar på plats, uppskattningsvis ca: 300 st”.Eric Andersson, debutant på 500 cc, gjorde sin första match i elitserien , visserligen poänglös men ändå godkänd och en erfarenhet rikare. Eric hade dessförinnan kört en del matcher i allsvenskan för Filbyterna och visat prov på sin talang. Masarnas poäng: Tony R 15 (5), Peter I 3+1 (4), Tony K 12 (5), Brian 7+1 (5), Leigh (5), Niklas 6+2 (5), Eric 0 (3)

Den 4:e juli var det dags för första stoppet på smålandsturnen och på hemsidan kunde Johan konstatera att Masarna tog en ny seger. ”Masarna tog en mycket viktig seger borta mot Västervik. Siffrorna skrevs slutligen till 45-51 där matchen kom att avgöras i det första nomineringsheatet. Tony R och Havelock tog en femetta och satte därmed punkt för en mycket sevärd och spännande match. Det är inte alls svårt för oss att förstå lagens nervositet när de ska till Västervik för att möta (Skepparna). Laget de ställde i släpskorna var ett riktigt bra lag och en av anledningarna till deras förlust var Ferjans 0 poäng. Patrik Olsson körde från reservplats mycket bra och tillhörde en av Västerviks bäste poängplockare. Matchen startade i ett högt tempo där Wiltshire slog tillbaka Rickardsson bara tiondelen från banrekordet. Todd startade enormt bra hela kvällen och han verkade verkligen laddad. Västervik hade dessutom gjort en taktisk ”rövare” genom att placera Todd som nr 2 i laget. Det betydde att han skulle möta Rickardsson i två av sina heat, taktiken gick hem då han besegrade Tony i båda deras möten. Andreas Bergström började mycket bra och var i ledning när motorkrångel satte stopp för en heatseger. En säker 3-3 byttes plötsligt mot en 1-5 sett ur vår synvinkel. Denna fyra poängsledning höll sig väldigt länge i matchen. I nästa heat som Andreas skulle köra drabbades han åter av motorkrångel och fick ett kort stopp vilket spolierade chansen till poäng även i det heatet. Leigh Adams och Tony Kasper visade vägen genom säker och fin åkning hålla masarna kvar i matchen. Leigh stod också för dagens eller kanske rent av säsongens ytterrökare när han i det fjortonde heatet rundade hela fältet för att sedan flyga ifrån sina motståndare. Tony R tappade bara två poäng under sina ordinarie heat och båda gångerna var det som sagt mot Wiltshire. Ju längre matchen led ju mer kom våra masförare in i matchen, Peter, Niklas och Gary tog mycket viktiga poäng och stod för mycket sevärda heat. Andreas tog i sitt tredje heat en poäng vilket skulle visa sig bli en mycket viktig poäng. Inför de två nomineringsheaten var ställningen 44-40 i masfavör. Till det första nomineringsheatet kom för masarna Tony R och Gary H till start. Västervik matchade Nicki Pedersen och Patrik Olsson. Här stack Gary till spets före Tony, en ledning som de sedan aldrig släppte. Segern var ett faktum och Masarna hade tagit de två första poängen mot ett svårslaget Västervik. I det sista heatet för kvällen ställdes Todd Wiltshire och Sean Wilson mot Leigh Adams och Tony Kasper. Wiltshire flög till ledning före Wilson, Adams på tredje plats och Kasper som tyvärr inte riktigt kom i väg hamnade längst bak i fältet. Leigh försökte sedan runda Wilson i två varv och utgången av ena kurvan gick Leigh åter ut för att ta Wilson på utsidan. Wilson stängde dörren men kanske lite väl hårt, Adams var på väg in i staketet men han lyckades otroligt nog att hålla sig kvar på cykeln. En irriterad Adams tryckte sig i nästa kurva förbi Wilson men att nå Wiltshire verkade omöjligt. Men Adams ville inte ge upp och han var i allra sista kurvan väldigt nära att ta sig förb Wiltshire som tog sin femte raka heatseger. Hade det varit ett varv till så hade nog Todd fått se sig passerad av en kämpa”vild” Adams. Slutresultatet skrevs således till 51-45 för Masarna. En stor skara ditresta Masar kunde stolt och nöjda vända hemåt för att försöka hinna med lite sömn innan det är dags för jobbet”.Masarnas poäng: Tony R 12+1 (5), Peter 2+1 (4), Tony K 10+1 (5), Gary 7+2 (5), Leigh 14 (5), Niklas 5+2 (4), Andreas 1 (4). Publik: 2046.

Veckan därpå var det dags för besök på Team Svelux arena som fått en ansiktlyftning inför stundande SM-helg. Innan kvällen var slut hade vi upplevt en speedway match som sent skall glömmas. I vanlig ordning åtföljdes Masarna av en stor skara supportrar och tillsammans med smålänningar hade hela 3499 samlats runt ovalen. Vi tittar återigen på matchrapporten på hemsidan: ”Bingo har nog de flesta spelat och alla vet väl hur svår det är att få fem i rad. 1-5,1-5,1-5,1-5,1-5 vilken rad och vilken hade kunna tro det. Undrar vad den raden givit för odds, nog hade jag blivit rik på en satsad tia det är jag relativt övertygad om. Masarna stod för en makalös vändning och vi får i fortsättningen minnas denna matchen som ”undret i Målilla”. Svelux började annars matchen klart bäst där man i det andra heatet tog dagens första femetta. Tyvärr får våra reserver alltför ofta stryk i just det heatet med just de siffrorna. Hur gärna jag än vill berömma våra förare så måste jag ändå försöka vara lite objektiv, det var inte Mas reservernas dag igår kväll. Svelux reserver stod för inte mindre än 15+3 poäng i hop medans Masarnas fick ihop 2 poäng. Visst, det är inte ofta som ett lags reserver kör in 15+3 poäng men som sagt 2 inkörda poäng på tre av Masarnas förare är helt enkelt för dåligt. Masarna vann med fyra förare, Tony Rickardsson, Tony Kasper, Gary Havelock och Leigh Adams körde tillsammans in otroliga 53 poäng. ”Havvy” gjorde sin klart bästa insats i Masvästen och körde som om han slagit flygbränsle i tanken. Havvy avslutade med 4 raka fullpoängs heat och slutade på 14+2 poäng. Tony Kasper gjorde en helgjuten insats där han i ett av sina heat körde två varv med punktering och ändå lyckades hålla sin andra plats efter Rickardsson. Leigh Adams satte återigen ett nytt banrekord och visade att han är en av de absolut bästa förarna i världen för tillfället. Sist men inte minst har vi kanske den absolut bäste av de bästa Tony Rickardsson som återigen visade speedway Sverige hur kurvorna skall tas, han är fantastiskt jämn och han får tyvärr för lite ”credits” av oss på sidan av banan. Masarna var i underläge med sex poäng efter heat 5, Pruppen & Kent toppade då i heat sex och toppningen resulterade i en femetta för Masarna, inför det tionde heatet var åter underläget sex poäng och återigen gick Pruppens & Kentas toppning hem. Femettan satt där igen och Masarna var med i matchen. Men så återgick ordningen efter heat 11 och Svelux ledde för tredje gången matchen med sex poäng. Pruppen och Kent valde för tredje gången under kvällen att toppa och toppningen gick för tredje gången hem. Femettan satt där igen och underläget hade så här långt pendlat mellan 2-6 poäng. Men så lyckades Rickardsson och Kasper i det trettonde heatet köra in ytterligare en femetta och för första gången i matchen var Masarna i ledning. Dessa två femettor efter varandra följdes så otroligt nog av tre stycken till och jag säger bara Björn Borg och Wimbledon. Många tvivlar på att Björns rekord kommer att slås och jag tvivlar nästan lika mycket på att Masarna slår sin 5-1 svit, åtminstone inte i år, men vi får se. Slutresultatet skrevs således till 41-55, ett resultat som ingen vågat hoppas på och ett resultat som bör rendera i bonuspoängen”. Masarnas poäng: Tony R 16+1 (6), Peter 0 (2), Tony K 9+2 (5), Gary 14+2 (6), Leigh 14+3 (6), Niklas 1 (3), Andreas 1 (4).

Den 18 juli körde Masarna hemma mot Västervik. En uppskjuten match från en regnig tisdag i slutet av juni. Regn hade även skjutit på flera matcher en eller par dagar i polska ligan och därför klev Brian Andersen in istället för Leigh och Västervik valde att köra Riders Replacement för Todd Wiltshire. På hemsidan konstaterades att Masarna tog en ”Kassaskåpssäker seger”. Masarnas reserver som fått viss kritik de senast matcherna gav svar på tal och var i högsta grad matchvinnare. Tony Rickardsson var i strålande form och tog maximal poäng. Masarnas poäng: Tony 15 (5), Brian 4+2 (5), Gary 10 (5), Peter 3+1 (4), Tony K 8 (5), Niklas 8+1 (4), Andreas 4+1 (4). Publik 3795.

Den 25:e stoppade den svenska sommaren matchen så returen mot Team Svelux fick vänta till måndagen veckan därpå. Masarna vann en förkrossande seger, 60-36. Peter I Karlsson, från reservplats, gjorde en mycket bra match och fick därför även förtroendet att köra i nomineringen. Masarnas poäng: Tony R 13 (5), Gary 7+2 (4), Tony K 11 (5), Niklas 4+1 (4), Leigh 13+1 (5), Peter I 9+1 (5), Andreas 3+1 (5).

Redan dagen därpå var det dags för ny match. Innan start började dock dramatiken eller rättare sagt regeltolkningen. På reservplats skall de två förare som har lägst snitt köra. Indianernas lagledare menade att Peter I som genom sin starka körning på måndagen hade högre snitt än Niklas skulle flyttas upp. Nu hade Niklas högre snitt när laget anmäldes fem dagar tidigare och därför var det helt enligt reglerna att Peter körde på reservplats. ”Pruppen” åkte med på Peter’s cykel under defileringen och kunde belåtet visa att han hade rätt. Att ha Peter på reservplats visade sig dessutom vara matchavgörande. Eller vad skall man säga om 12 poäng och poängmässigt näst bäste masförare. Leigh Adams var lite orolig för reaktionen från sin förra hemmapublik en obefogad oro då stora delar av publiken på 2949 personer var masar. Förutom Leigh har även Gary och Peter tidigare kört i Indianerna. Tony Kasper började matchen trevande och åkte på två 5-1:or i baken. Han reparerade dock skadan med två heatsegrar och vid målgången av heat 15 trodde stora delar av masklacken att Kasper säkrat segern. Kasper var i klar ledning men strax före målgång fick han stopp, blev passerad av övriga före mållinjen och en bedrövad Kasper rullade förbi klacken. 5-1 till Indianerna och ställningen var 44 för Indianer och 46 för Masarna. I heat 16 föll och uteslöts Robert Dados varför Tony och Leigh bara behövde komma i mål för att bärga segern till Masarna. Tony vann heatet före Piotr Protasiewicz och Tony togs som många gånger under säsongen full pott. Slutresultat 46-50 och i tabellen hade Masarna gått från sista till första plats. Masarnas poäng: Tony R 15 (5), Niklas 0 (2), Tony K 7 (5), Gary 6 (6), Leigh 9+1 (5), Peter 12 (6), Andreas 1 (3).

Den 8 augusti var det dags för returmötet mot Indianerna och nu hade Masarna verkligen kommit igång. På hemmaplan tar de fyra toppförarna fullt eller näst intill och ungtupparna tar fler poäng än motståndarlagets på motsvarande platser. Siffrorna skrivs till 61-35 och för att tala i fotbollstermer spel mot ett mål. Masarnas poäng: Tony R 12+3 (5), Gary 12+2 (5), Tony K 11 (5), Peter 3+1 (4), Leigh 15 (5), Niklas 3+2 (4), Andreas 5 (4), Publik 4292.

Veckan därpå var det dags för match mot Kaparna och trots seger med tio poäng var hemsideredaktör Eriksson inte riktigt nöjd. ”Att klaga när man vinner är absolut inte så vanligt hos mig. Men jag tyckte själv att det var ”farligt” lite tändning i Maslaget. Jag hoppas dock att laget absolut inte tar något för givet för vad vore väl tråkigare än att börja serien med två förluster för att också avsluta den med ett par förluster. Nu ska vi eller rättare sagt jag inte dra för stora växlar på tändningen för som sagt Masarna tog ju ännu en seger och har nu 13 raka matcher utan förlust. Leigh Adams tog åter full pott och visade alla 4925 personer att han stormtrivs i masvästen. Att våra andra förare också trivs råder det inga som helst tvivel om. Matchen började annars trevande och vi fick alla hjärtat i halsgropen när boxen kollapsade på Havvys cykel när endast 45 sekunder återstod till heat start. När sedan hans reservcykel inte ville starta direkt var många säkra på att han inte skulle hinna. Havvy kan tacka de andra tre förarna för att han fick delta i heatet, hade inte de vänt tillbaka från starttejpen hade Gary med 100 % säkerhet uteslutits. Matchen var en sevärd match där publiken fick uppleva spänning ända fram till det första nomineringsheatet. Där ordnade Gary och Kasper segern till Masarna och det sista heatet kunde sedan köras under avslappnade förhållanden. Masarna leder efter denna omgången, som för övrigt inte bjöd på några överraskningar, fortfarande med fem poäng”. Masarnas poäng: Tony R 12+1 (5), Gary 7+1 (5), Tony K 9+1 (5), Peter 2+1 (4), Leigh 15 (5), Niklas 4 (4), Andreas 4+2 (4)

I returmatchen i Göteborg var inte Peter och Andreas med. Deras platser togs av Miroslaw Kowalik respektive Eric Andersson. Trots förlust var matchrapporten positiv och eftersom Masarna tog bonuspoängen var seriesegern och finalplatsen klar. ”Trots att Masarna föll borta mot Kaparna är jag ändå nöjd med det jag fick se. Vi som var på plats fick inte bara se mycket publik strömma till, vi fick också se en helt underbar speedway match där Masarna började bäst. Eric Andersson tog sina första poäng i elitserien och han fortsatte sedan att imponera där han vägrade vika undan. I sitt andra heat fick han dock ett kast i utgången av andra kurvan, hans kast resulterade i en ihopkörning med Ruud. Eric uteslöts helt riktigt men visade alla att han är en coming man. Kowalik började rent dåligt för att sedan köra bättre och bättre. Viss förståelse för att han var nervös i första heatet men han visade i alla fall att han kan vara till stor nytta om han får fortsatt förtroende. Tony Kasper gick inte riktigt att känna igen, han startade matchen med en heatseger men efter det var han inte sig lik. Tyvärr gjorde han kanske sitt sämsta heat för dagen i det första nomineringsheatet tillsammans med Kowalik. 1-5 i baken skulle visa sig bli spiken i kistan. Niklas Aspgren kom egentligen inte heller upp i vad han brukar kunna prestera. Nu ska vi komma ihåg att det inte var någon lätt bana att köra på. Niklas kom inte iväg från tejpen och fick sedan jaga, vilket denna kvällen minsann inte var så enkelt. Gary Havelock hade oturen, eller vad man ska kalla det, att drabbas av maskinfel. Lite bättre koll på grejorna kan man tycka att de bör ha, men han körde betydligt bättre när han fick låna en av Adams cyklar. Det vill nog till att han får ordning på sina egna hojjar till på tisdag. Leigh Adams körde som han brukar, riktigt bra och inget kan sägas om hans tappade poäng. Han har skämt bort oss med massor av poäng de senaste matcherna och även i går tog han en hög med poäng. Tony Rickardsson startade kanonbra och körde sedan hela matchen på samma sätt. Enda skillnaden var att Kaparnas Peter Karlsson körde ännu bättre. Han fullständigt ”flög” från tejpen och han visade alla på läktarna att han känner varje centimeter av banan. Peter blev matchvinnare för sitt Kaparna och även om de har en tuff uppgift att ta den lilla chans som finns för att nå slutspelet så kommer de att bli riktigt starka om de når slutspelet. Det kufiska i det här sammanhanget är att de nu måste förlita sig på att Masarna slår Valsarna i båda mötena”.Masarnas poäng: Tony R 13 (5), Miroslaw 6+1 (5), Tony K 6+2 (5), Gary 5+1 (4), Leigh 12+1 (5), Niklas 2+1 (5), Eric 2 (3). Publik 3113.

Mirre Kowalik visade i Göteborg att han vill vara med i laget och i lokalpressen kunde vi läsa om hans besvikelse över att inte fått chansen tidigare. Lagledningen som förmodligen redan börjat fundera över laguppställning i finaldrabbningarna tog ut Mirre till hemmamatchen mot Valsarna och på reservplats körde Peter och Eric. Dessutom fick Kasper ge plats för Brian Andersen. Än en gång var Masarna överlägsna på hemmaplan och matchen slutade inför rekordpublik 65-31. Inte undra på att Johan var smått lyrisk i sin matchrapport: ”Makalöst! Jag hade förstått att det skulle bli publikrekord på alla samtal om biljett bokningar som vi fick innan matchen. Men att det gamla rekordet skulle slås med hela 2000 personer det hade jag aldrig kunnat ana. Vi som var på plats fick se en utskåpning som hette duga, vi Masar vet dock att Valsarna var starkt försvagade p g a Sams handledsskade och Hansens sjukdom…Masarna var idag numret för stort för Valsarna. Och det är sällan som ett lag gör en sådan gedigen insats som laget gjorde idag. Vad som är lättare att förstå är att killarna i laget förmodligen inte hade några som helst problem att tända till inför matchen. Kl. 17:00 spreds ryktet att det fanns 4000 personer på plats och den siffran var nog också relevant. När så den totala publiksiffran lästes upp visste inte jublet några som helst gränser, 7258 personer. När var det senast över 7000 personer på en svensk elitseriematch? När var det senast en sådan stämning på en svensk elitseriematch, nu när vi efter så många år nått så höga publiksiffror hoppas vi i Masarna att nästa års regler inte slår undan bena på oss, det vore förödande. Nu ska vi glädjas åt Masarnas seger som samtidigt betydde att segern i grundserien säkrades… Åter till matchen, Brian Andersen visade att han är tillbaka i den form vi var vana att se honom i förra året, Peter Karlsson visade att han visst kan slå världsförare och svarade för otroliga omkörningar och Mirre visade även han att han alltid tar sina 6-7 poäng. Att Tony R och Leigh kör vansinnigt bra har vi på gott och ont blivit vana vid, båda tog idag full pott. Havvy har kommit in i laget på ett imponerande sätt och han tar konstant 8-9 poäng. Den stora och roliga överraskningen var dock att ”Lill Eric” Andersson körde så övertygande. Eric visade ingen respekt för de mer rutinerade förarna och tog imponerande 4+2 poäng. Självförtroendet steg som en raket på himlen och han kommer att bli en otrolig tillgång för Masarna i framtiden. Masarna har nu en match kvar i grundserien och det är mot Valsarna borta. Att grabbarna åker dit för att besegra värmlänningarna råder det inga som helst tvivel om, vi vill nå finalen utan en förlust för nära inpå”.
Masarnas poäng: Tony R 13+2 (5), Gary 7+2 (4), Brian 10 (5), Miroslaw 6+1 (4), Leigh 15 (5), Peter 10+2 (5), Eric 4+2 (4).

I returen i Hagfors var Dennis Kull med i maslaget och gjorde en bra match. I Valsarna var Ermolenko tillbaks. Matchen hade i media vinklats som en revansch mellan Tony Rickardsson och Stefan Dannö efter en insident i Vojens GP där Tony blev utesluten. På banan kunde ses att Tony var på Tallhult för att köra speedway och inget annat. Matchen var relativt jämn där Valsarna kopplade ett visst grepp efter paus men Masarna bröt tillbaks i heat 14. I heat 15 säkrade Mikael Karlsson och Sam Ermolenko segern och plats i semifinalen mot Rospiggarna genom en 5-1:a. Vid sidan av speedwayen tog Masarnas ordförande Daniel Hägg hem storkovan i Valsarnas 50-50 lotteri. Masarnas poäng: Tony R 11+2 (5), Miroslaw 5 (4), Brian 6+2 (5), Gary 8 (5), Leigh 11 (5), Dennis 3 (4), Eric 1 (4). Publik: 4236.

Rospiggarna och Valsarna möttes i semifinal. Rospiggarna tog en klar seger på hemmaplan och kunde mer eller mindre bevaka finalplatsen i returen i Hagfors. Precis som Johan förutspådde i maj blev Rospiggarna finallag.

Masarna hade i ett tidigt skede bestämt sig för att börja finalmatcherna på bortaplan. Det kloka i detta ifrågasattes av bl.a Rospiggarnas lagledare Einar Kyllingstad. Och med tanke på Rospiggarnas förkrossande hemmastatistik de senaste åren kanske det var ett riktigt resonemang eftersom seger i första matchen kan vara en bra grund inför returen. Man kan förmoda att masledningen hoppades på en jämn match och kanske räknade med en knapp förlust. Matcherna är dessbättre inte avgjorda före de körts. Att Masarna skulle få ett bra publikstöd var klart med 20-talet supporterbussar och troligen minst lika många supportrar i bilar. En imponerande karavan som tog sig från Dalarna till Orionparken. Tillsammans med alla rospiggar uppgick publiksiffran till 7464. Redan i kvällens första heat visade Masarna klass genom banrekord av Tony Rickardsson. I heat 2 tog Peter och Eric 5-1. Rospiggarna kvitterade i heat 3. I heat 4 tog Leigh segern och Eric knep en poäng och hade en fight med självaste Greg Hancock om andraplatsen. I heat 5 tog Peter och Gary 5-1 och i heat 6 gjorde Tony och Mirre detsamma. Masarna var nu i ledning med 10 poäng varför Rospiggarna toppade i heat 7 och knep en ny 5-1:a. I heat 8 tog Leigh heatsegern och Peter en poäng. I heat 9 tog duon Tony och Mirre ännu en 5-1:a. Rospiggarna vann heat 10 med 4-2 och ställningen i paus var otroliga 25-35. Genom att titta i backspegeln, ex. en tisdagkväll i maj, visste vi dock att matchen inte är vunnen före heat 16 är kört. I reservheat efter paus tog Masarna, Peter och Eric, 4-2. I heat 12 tog Rospiggarna 5-1 men ställningen återställdes i heat 13 av Tony och Gary. Heat 14 slutade 3-3 och ställningen var 36-48 inför nomineringen. I heat 15 tog Mirre och Gary 5-1 mot Ryan Sullivan och Freddie Eriksson och i heat 16 gjorde Leigh och Tony detsamma mot Lee Richardsson och Greg Hancock. Slutställning 38-58. Rospiggarna hade förlorat för första gången på flera säsonger och Masarna hade kopplat greppet inför finalmatch 2. Det är lätt att instämma med Rospiggarnas internetrapportör: ”Det blir svårt för Rospiggarna i morgonkväll i Avesta”. På Masarnas hemsida konstaterade Johan faktum: ”Utklassning!!! Masarna Speedway svarade för en riktig praktsmäll på Orionparken. Laget från Avesta fullkomligt utklassade Rospiggarna med hela 58-38. Vem hade trott något sådant innan match? Att Masarna är bra på bortaplan visste vi redan men att man skulle klara av prestationen att besegra ett formstarkt Rospiggslag på bortaplan är bara något man önskat. Piggarna såg tagna ut av stundens allvar, Masarna där emot såg enormt laddade ut och det var knappt att jag fick kontakt med dem innan match. Eric Andersson, den blott 16-årige men helt respektlöse Forsgrabben visade att även om motståndarna heter Greg Hancock så kommer de att bli jagade. Det var nog många som satte hjärtat i halsgropen när Eric försökte sig på att runda Greg i utgången av andra kurvan. Eric har visat alla de 7400 personer som sökte sig till Orionparken att han är på gång och då menar vi ordentligt på gång. Peter I Karlsson har under tiden i England blivit betydligt tuffare och han var säkerheten själv som reserv. Tony, Leigh, Mirre, Gary och Brian var tillsammans med våra reserver alla delaktiga i storsegern mot Piggarna. Blir det mindre folk i Brovallen nu, frågade en polis från Avesta direkt efter matchen. Nej, jag tror inte det, svarade jag. Och med lite eftertanke på det hela är jag nog beredd att svara på ett annat sätt. -Jag tror nämligen på ännu mer publik, alla kommer för att försöka bära fram Masarna mot guldet i kväll. Vi ska absolut inte ta ut några segrar i förskott och mot ett så pass bra lag som Rospiggarna skall man nog ligga väldigt lågt vad beträffande SM-guld och liknande. Allt kan fortfarande hända och det gäller för förarna att inte känna sig för säkra utan att gå ut och försöka vinna sista matchen för säsongen på hemmaplan”. Masarnas poäng: Tony R 13+2 (5), Miroslaw 8+1 (5), Brian 2 (3), Gary 7+3 (5), Leigh 14 (5), Peter 10 (6), Eric 4+1 (3).

Inför finalen på hemmaplan var frågan om laget skulle förändras men lagledarna Hans-Erik ”Pruppen” Andersson och Kent Rickardsson valde att köra med samma förare som i Hallstavik. Segern var näst intill klar före matchstart men det dröjde till heat 13 innan Håkan Bängs lät We are the champs mixad med Svenne Rubins Hej, hej, hej Masarna hej i Peter Valjebecks version ljuda över nejden. Då skulle inte ens 5-0 i resterande heat räcka för sammanlagd Rospiggsseger. Johan skrev detta om avslutningsmatchen: ”Guldet till Knätofsarna!! 2000-års GULD gick till knätofsarna från Avesta. Masarna Speedway har under säsongen som gått svarat för en helt makalös speedway insats. På banan har laget krossat det mesta i sin väg och på läktarna har lagets fans fullkomligt dominerat. Det har inte spelat någon större roll om Masarna haft borta eller hemma match, lagets fans har hörts klart mest ändå. Det kan inte vara en tillfällighet att hemmalagen satt publikrekord på publikrekord då Masarna kommit på besök. Gårdagens finalmatch var heller inget undantag, matchen kom att beskådas av helt sanslösa 12242 personer. När Rospiggarna satte nytt elitserie rekord i tisdags med över 7400 personer sade jag till min radiokollega, -Det här är fasen makalöst, här slår Rospiggarna ett gammalt publikrekord som stått sig i över 40 år och sedan kommer de bara att få behålla det i 24 timmar. Det skulle också visa sig helt riktigt, Masarna Speedway hade hoppats på 11000, folk i allmänhet trodde på 10000 och vi fick 12242 personer. Det gott folk, det är ett rekord som kommer att stå sig ett bra tag framöver vågar jag nog påstå. Final 2 i Brovallen sågs av mer publik än GP-tävlingen i Sverige. Matchen då, jo den kom att bli en enda lång defilering mot det magiska SM-GULDET. När sedan speakern efter heat 13 ropade ut att Masarna var klara Guld segrare bröt jublet ut som sedan inte ville ta slut. De sista 3 heaten blev något av en ren uppvisning och Rospiggarna skall ha en stor eloge för att man bjöd upp till bästa speedway under hela matchen. Det glädjande denna afton förutom att guldet hamnade i Avesta var Rospiggsfansens fina uppträdande då de efter matchen på ett förtjänstfullt sätt hyllade Masarna till segern i årets elitserie. När det sista heatet var kört bröt jublet ut på allvar och banan stormades av segerrusiga fans som alla ville hylla sina idoler. Slutresultatet skrevs till 51-45 i Masfavör. Förarna levde verkligen med och det var länge sedan man såg så stolta och glada Masförare. Masarnas segerfest fortsatte sedan med kortege genom Avesta där tusentals Avestabor samlats för att hylla dem. Kortegen slutade sedan uppe vid Avestavallen där förare och 2000 andra speedwaytokiga firade långt in på natten. När sedan Svenne Rubins, ackompanjerade av Masarna Speedway, rev av Hej Hej Hej Masarna Hej, Hej Hej Hej Speedway, då lyfte nästan tältduken på det gigantiska tältet som för dagen stod som festlokal”. Masarnas poäng: Tony R 9+1 (5), Gary 4+1 (4), Brian 11+1 (5), Miroslaw 8+1 (5), Leigh 13 (5), Peter 6 (5), Eric 0 (3).


Masarna Speedway